Framstående personer

I släkten finns flera framstående historiska personer. Här presenteras Agnes von Krusenstierna, författare, och Adam Johan von Krusenstern, världsomseglare.

Andra framstående personer är:

Agnes von Krusenstjerna var författare och är mest känd för sina romansviter Fröknarna von Pahlen och Fattigadel som gavs ut på 1930-talet.

Hon föddes 1894 i Växjö och var dotter till Eva Hamilton och Wilhelm Ernst von Krusenstjerna, som då var kapten vid Kalmar regemente. Familjen flyttade 1898 till Visby och 1902 till Gävle där hennes far utnämnts till överste. När han pensionerades 1909 flyttade familjen till Stockholm. Agnes von Krusenstjerna gifte sig 1921 med David Sprengel som var kritiker och författare. 1940 dog hon 46 år gammal av en hjärntumör.

På mödernet var hon barnbarns barn till författaren och historikern Erik Gustaf Geijer.

Agnes von Krusenstjernas uppväxtmiljö hade stor betydelse för hennes författarskap. Hon debuterade 1917 med flickromanen Ninas dagbok, som ett år senare följdes av Helenas första kärlek. Hon fick sitt genombrott med Tonyböckerna, en trilogi som gavs ut 1922-26 och handlade om en ung adelsflickas uppvaknande till kvinna. Böckerna skildrade tabubelagda ämnen som sexualitet och sinnessjukdom och väckte uppseende .

I Fröknarna von Pahlen, som gavs ut i sju band mellan 1930 och 1935, skrev Agnes von Krusenstjerna. De fyra sista böckerna i serien utlöste den så kallade Krusenstjernafejden, som utvecklades till en tvåårig, hätsk strid om litteratur och moral. Det var framförallt den öppna skildringen av kvinnors sexualitet som upprörde kritikerna. Flera författare tog däremot Agnes von Krusenstiernas parti, bland andra Karin Boye, Eyvond Johnson, Johannes Edfelt och Torgny Segerstedt.

Fattigadel anses vara Agnes von Krusenstjernas främsta verk. Det är en utvecklingsroman och släktkrönika, men också en uppgörelse med både uppväxtmiljön och modersgestalten. I romanseriens centrum står Viveka von Lagercrona, vars liv skildras från barndomen till uppbrottet från familjen.

Mai Zetterling har gjort två filmer om Agnes von Krusenstierna och hennes romaner. Älskande par från 1964 är en filmatisering av Fröknarna von Pahlen medan Amorosa från 1986 skildrar Agnes von Krusenstiernas liv.

Den senaste upplagan av Fattigadel gavs ut 2010 på Bonniers förlag.

Läs mer om Agnes von Krusenstjerna:

Källor:
Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Band III, Vida världen 1900-1960. Höganäs 1996.
Barbro Johnsson (1992). Krusenstiernorna och deras släktarkiv. Särtryck ur Kalmar län.
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/agnes-von-krusenstjerna. Hämtad 2011-09-29.

Adam Johan von Krusenstern var Rysslands förste världsomseglare. På uppdrag av Alexander den I gjorde han 1803-1806 en världsomsegling med fartygen Nadesjda och Neva över Atlanten, förbi Kap Horn och över Stilla havet till Kamtjatka och Japan.

I Ryssland kallades Adam Johan även Ivan Fedorovich Kruzenshtern. Han föddes den 19 november 1770 i Haggud nära Rapla i Estland och dog den 24 augusti 1846. Tillsammans med sin hustru ligger han begravd i domkyrkan i Reval. Han blev hedersmedlem i den ryska vetenskapliga akademin och ledamot nummer 218 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Adam Johans farfar Evert Filip von Krusenstern var överstelöjtnanten i svensk tjänst och stannade kvar i Estland när landet avträddes till Ryssland. Han var sonson till ståthållaren Filip Krusenstjerna.

Som sjökadett tjänstgjorde Adam Johan 1787 i den ryska östersjöflottan och var med i slagen vid Hogland 1788 och Öland 1789. Mellan 1793 och 1799 var han anställd i den brittiska krigsflottan.

År 1802 utsågs Adam Johan till chef för en rysk vetenskaplig sjöexpedition till Japan. Resan var den första ryska världsomseglingen och varade från augusti 1803 till augusti 1806. På tillbakaresan besökte han Kina. Expeditonen gav upphov till flera vetenskapliga arbeten, bland annat Adam Johans egen beskrivning, Reise um die Welt in den Jahren 1803–1806 (1810–1814) som publicerats även på svenska, Atlas de l’Ocean pacifique (34 blad, 1824–1827) och Recueil des mémoires hydrographiques (1824–1827) med Suppléments (1835).

1826 blev Adam Johan direktor för sjökadettkåren i Sankt Petersburg och erhöll 1842 avsked som generalamiral. Hans bronsstaty restes 1876 framför sjökadettkårens hus i Sankt Petersburg.

Adam Johans son Paul Theodor von Krusenstern (1809-1881) var viceamiral i rysk tjänst och gjorde på 1840-talet upptäcktsfärder i Petjoraområdet och på Karahavet. Paul Theodors son, ryske kaptenlöjtnanten Paul von Krusenstern (1834-1871), gjorde 1860 och 1862 två upptäcktsresor i Karahavet. Adolf Erik Nordenskiölds redogör i Vegas färd för resan.

Georg von Krusenstjern har skrivit artikeln Der Weltumsegler Krusenstern und sein Werk om Johan Adam von Krusenstern i Jahrbuch des baltischen Deutschtums 1961.

Källor:
 Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Krusenstern, 2011-11-27. Barbro Johnsson (1992). Krusenstiernorna och deras släktarkiv. Särtryck ur Kalmar län.

PUBLICERAD: 28 januari 2012 AV Birgitta Weibull